Solpaneler
Sol
Skog

Solel hett bland skogsägare

Bland markägare stiger intresset för solel.
– För mig är det rent ekonomiska skäl bakom investeringen, säger Eivin Johansson i Rätan som investerat nära en halv miljon …

Text:Anders Lövgren Foto:JN Solar
Bland markägare stiger intresset för solel.
– För mig är det rent ekonomiska skäl bakom investeringen, säger Eivin Johansson i Rätan som investerat nära en halv miljon kronor i 200 kvadratmeter solceller.

Text: Anders Lövgren

Vad kostar det, kan jag räkna hem det? Får jag statligt stöd? Är det tillräckligt med solsken här?
Där är några vanliga funderingar från markägare som går i valet och kvalet kring investering i solel. Att intresset ökar märker bland andra Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) som i år och nästa år gör en turné till Jämtlands och Västernorrlands kommuner för att informera om möjligheterna med solel.
Mona Thorsson, LRF Jämtland, säger att det brukar komma mellan 40 och 75 personer på informationsträffarna, vilket är mer än beräknat.
– Solel, biogas och andra hållbara energilösningar är något som diskuteras mycket bland våra medlemmar. För oss är det viktigt att vara en drivande kraft i det hållbara samhället, därför gör vi turnén, säger hon.
Deltagarna på mötena har hittills visat mest intresse för de ekonomiska aspekterna på solel, men Mona Thorsson menar att det finns många saker som spelar in när ett investeringsbeslut ska tas.
– Självklart ser många om sina hus, för många går det att hitta lönsamhet i solel. Men det är nästan alltid en kombination med att också få en mer hållbar energiförsörjning, säger Mona Thorsson.

En markägare som gjorde slag i saken i början av 2016 är Eivin Johansson i Rätan. Han och familjen har en släktgård som förbrukar 19 000 kwh om året. När beslutet togs att montera solceller på ladugårdsbyggnadens 200 kvadratmeter stora tak, var incitamentet ekonomiskt.
– Priserna hade då sjunkit tillräckligt mycket på anläggningar för att det skulle bli intressant, säger Eivin Johansson.
Familjen sålde skog som finansierade en del av prislappen på 470 000 kronor. Investeringar i solel kan få stöd av Länsstyrelsen. I det här fallet fick familjen 113 000 kronor, även om det tog två år innan ansökan beviljades.
I dag producerar 120 solcellspaneler på gården ca 24 000 kwh om året. Avtal finns med energibolaget Vattenfall, som fungerar så att gården kvittar sin egen förbrukning genom att leverera samma mängd el ut på nätet.
– Vi visste att det skulle bli en liten överproduktion. Men när man väl sätter upp en så stor byggställning som vi hade så är det lika bra att passa på att lägga hela taket, trots att vi fick rådet att bygga mindre, berättar Eivin Johansson.
Någon brist på soltimmar har alltså inte funnits. Och enligt Eivin Johansson så har gården i Rätan fler soltimmar än vad gårdar i Sydtyskland kan prestera. Det ser han på en webbsida där han kan gå in och jämföra.
Drömmen nu är att också köra elbil, men Eivin Johansson slår ifrån sig påståendet att han skulle vara en miljökämpe.
– Nej, någon miljöknutte är jag inte. Jag tycker ofta det går till överdrift när någon lavskrika eller murkla kan stoppa en avverkning. Att solel också är en hållbar lösning ser jag mest som en bonus, resonerar han.

Johan Nilsson driver företaget JN Solar och hjälper privatpersoner och företag med allt från kalkyler till montering och installation av solel. Han har också varit med under LRF:s turné, och upplever ett ökat intresse för den eviga (?) energikällan.
I ett räkneexempel som han visar så genererar en solcellsinvestering på 200 000 kronor en årlig intäkt/besparing på mellan 20 000–25 000 kronor.
– Det är drygt 10 procent avkastning på investeringen. Jämför man denna avkastning mot ett skogskonto eller vanlig bankränta så är solcellsanläggningen bättre. Värdet ökar dessutom på fastigheten och det kan bli enklare för nästa ägare att ta över gården då fastighetens driftkostnader är lägre. Miljövinsterna är en bonus, säger Johan Nilsson.

Solelstöd kan sökas hos Länsstyrelsen som kan betala 30 procent av den totala installationskostnaden, och stödkön är idag ungefär ett år. Landsbygdsföretagare kan även söka investeringsstöd hos Jordbruksverket som kan betala upp till 40 procent av investeringen. Båda stödsystemen fungerar retroaktivt så när stödansökan har lämnats in så kan man bygga anläggningen och få bidraget utbetalt retroaktivt. Privatpersoner kan också få rotavdrag.

3 TIPS:
FÖR SKOGSÄGARE SOM VILL INVESTERA I SOLENERGI

• Om solcellsanläggningens årsproduktion ligger i paritet med eller strax under fastighetens årsförbrukning blir kalkylen så bra som möjligt.
• Anläggningen bör byggas på mark eller på näringsbyggnad för att slippa skatta fram privata medel (som krävs vid installation på privatbostad).
• När du väljer leverantör, begär referenser och tänk kvalitet, den är avgörande för god ekonomi på lång sikt (30-40 år).
FAKTA: JN Solar